Det var ingen mardröm. Dag 3

Det känns fortfarande som att
allting bara skulle vara en hemsk mardröm.
Och det kommer väl aldrig försvinna helt heller.
 
Vi gick och lämnade Cornelia
på dagis hela familjen imorrse.
Sedan gick jag och Robin en promenad för att
sedan gå hem till min mor.
 
Vi skulle få åka och hälsa på
Leo en gång till idag.
 
Han låg där, lika fin som alltid.
Gumman hade plockat
några fler tussilagor.
En för mamma,
en för pappa.
en för henne
och en för Callum.
Som han fick ha bredvid sig i sin
lilla BB-vagn.
 
Hela rummet luktade som våran
lilla Leo.
Och även om han var kall och så.
Så var det ändå lika underbart att få
krama honom.
 
Vi gick fram till dörren för att gå många
gånger, men sprang tillbaka
lika många gånger.
 
Min mor väntade med kuratorn och Callum
i ett annat rum först.
Sedan följde min mor med in,
och kuratorn fick hålla
i Callum.
Och det gick fin fint från Callums håll med.
 
Fick många fina bilder igen.
 
Det är bara dom jobbigaste stegen kvar nu.
Begravning som ska fixas.
Att verkligen acceptera att det inte är
någon mardröm.
Att begrava honom.
Då kan man inte välja att komma tillbaka
för att krama om honom.
 
 

Liknande inlägg

1 elsamaja58:

skriven

JAg har haft turen att få behålla mina barn, så jag kan inte säga att jag förstår, jag kan bara föreställa mej hur det är för er, och det kommer nog ändå inte i närheten med det ni går igenom!

Många kramar till er

Kommentera här: