Mardröm som är sann

Har varit snabba dagar den här veckan.
Försöker hålla dom fulla med saker att göra hela
tiden.
 
Igår var vi till begravningsbyrån på möte.
Fick det mesta klart.
Och idag var vi och kollade på plats
för vart hans grav ska vara.
 
Man vill bara vakna upp nästa dag
och märka att allt var en mardröm.
En väldigt lång mardröm.
 
Var även till prästen idag
och fick klart allt med begravningen.
 
Nästa vecka är full med saker att göra.
Härligt ändå.
Dagarna går snabbt, och man
har inte mycket tid till att tänka.
 
Har begravning för lilla Leo
nästa vecka.
Det kommer kännas svårt, jobbigt, lättande, förstörande,
bra men så dåligt ändå.
 
Att inte få se honom något mer.
Att allt blir så verkligt,
fast det ändå känns som en mardröm.
 
Nu måste vi göra saker på dagarna, med möten och sånt,
men det är för Leos bästa med.
Sen då?
Det är väl då det svåraste börjar.
Den jobbigaste sorgen.
 
Vi kämpar så otroligt.
Och vi kämpar för våra 3 barn.
 
Cornelia får sina stunder
då hon blir så ledsen,
för hon vill att Leo ska
vara tillbaka.
Det är så hjärtskärande
så det inte är sant.
Det är så jobbigt att se henne
ledsen, men hon måste få vara
 det med.
 
Kvällar är det värsta som finns.
Saknaden, minnen, allt kommer då.
Det är just nu han skulle ha legat i min famn och
inte ville sova.
Jag skulle absolut inte få lägga ner honom.
Min älskade lilla Leo.
 
Cornelia och Callum kämpar på dom med.
Cornelia trivs så bra just nu på dagis med,
då hon får gå lite längre.
Och Callum verkar passa fin fint på dagis,
så det ska bli kul att se honom
börja där nästa månad.
 
Inser nog att jag måste skriva mer med,
kommer knappt ihåg dagarna som varit,
känslor, tankar.. allt.
 
Jag är i alla fall så otroligt
lycklig för att jag har träffat
den underbara man som jag har,
och de 3 underbara barn vi fått tillsammans.
 
Tackar än en gång för allt stöd med, det
är något som värmer så otroligt i
dessa stunder.
Även om vi som sagt är dåliga
just nu på att visa våran tacksamhet.
 
Natten blir åter dag,
men endast om dagen får bli
natt.

Liknande inlägg

1 elsamaja58:

skriven

Hej gumman
Det gör så ont i mej!
JAg kan inte ens i min vildaste fantasi föreställa mej hur jävligt det måste vara!
Ta den hjälp du kan och får av omgivningen, allt som kan vara till det bättre fär er.

Kram

Ingrid

Kommentera här: