När ett liv slocknar..

...tänds det något speciellt i flera hjärtan.
 
Mitt hjärta slår 4 gånger för min familj.
En gång för Robin.
En gång för Cornelia
En gång för Callum
och en gång till för Leo.
 
På fjärde hjärtslaget är det som en kniv
sticker mig i hjärtat.
Saknaden slår ihjäl hjärtat på fjärde slaget.
Hjärtat vill inte vara med om ett till slag.
 
Men det börjar om.
Hjärtat slår en gång till.
För min man,
Hjärtat återhämtar sig i hans famn.
Hjärtat slår en gång till.
För vårat första barn.
Cornelia.
Minnen och glädje på andra slaget.
Det slår en gång till för
Callum.
Det för med sig minnen och glädje.
Utan dom två slagen i mitten
så hade hjärtat slagit svårt.
 
För sedan så kommer det fjärde slaget.
För Leo.
Minnen och glädje kommer med det slaget med.
Men störst är saknaden.
 
 
Hälsade på honom idag.
Han fick en fin kista.
Två nallar och en litet
rött lerhjärta som Cornelia
gjort till honom.
 
Han såg annorlunda ut, men självklart
lika fin och stilig.
 
Blir sista gången vi får se honom på torsdag.
Hur fan jag nu ska klara av att inte få se honom
något mer efter det.
 
Våran otroligt fina ängel.
 
 
På Cornelia och Callum är det full fart.
Lär sig nya saker hela tiden.
Finns inga ord hur mycket jag älskar
mina tre otroligt fina barn.
 
Cornelia
Callum
Leo
 
Älskar er tre mer än allt annat.
Någon gång ska era namn alltid vara
med mig skrivit i bläck som
inte går att sudda ut.
 
 
Till er som läser.
Om ni någonsin funderar på om det är
något ni vill göra.
Gör det.
Man kan inte tveka för länge, chansen kanske
inte kommer igen.
 
Tänk på andra, varje negativ minut är en minut
som kunde varit en minut av glädje.
Man vet aldrig vilken minut som
blir just den sista.
 
"Sov gott min lilla nallebjörn, älskar dig"
 
det var det jag sa sista minuten jag fick
med våran lilla Leo.

Liknande inlägg

Kommentera här: